Då var den på plats. Intervjun. Älskar att intervjua folk, jobbat att få ihop textmassan är en ren utmaning och publicera den på webben en uppdatering av webbkunskaperna och lite vidareutbildning på ca 4 timmar. Pust. Nästa gång kommer det gå dubbelt så fort . Yes.
Jag har börjat intervjua personer som arbetar med sociala medier i sin vanliga roll som kommunikatörer, marknadsförare, företagare mm. Det är intressant att höra vilka kanaler de använder, hur ofta de uppdaterar, vilket genomslag det får. Minst lika intressant är det att höra hur de hamnade på sin tjänst, vad har de för utbildning och hur ser deras arbetssituation ut.
Sitter just nu och lägger upp första intervjun – lite knepigt att få till det bra. Lär inte lösa det i natt, gör grovjobbet nu så får det finliras hur det ska presenteras på webbplatsen.
I går läsro, idag arbetsro. Saknas taklampor i lägenheten med det finns gott om ljusstakar och vackra kandelabrar som sprider ett helt annat ljus och samtidigt lugnande.
Idag har jag arbetet med föreläsningar och workshop i LinkedIn. Letat goda exempel på företagssidor på LinkedIn från svenska mindre och medelstora företag och som inte är inom rekryteringsbranschen. Misslyckades med den spaningen så det blir att fortsätta leta.
I morgon har jag årets första kundmöte och då blir det via Skype istället för att ta det per telefon.
Känns som 2014 börjar riktigt bra!
Ända fram tills jag läst till Ingenjör slukade jag böcker. Älskade att läsa. När jag pluggade, hade två småbarn så fann jag ingen ro att läsa böcker. Två dagstidningar och artiklar på nätet fick räcka. Det räckte med mer eller mindre intressant studielitteratur och roliga barnböcker.
Jag läser faktaböcker och jo, jag har läst en och annan skönlitterär bok också, men de är lätt räknade.
Den här veckan bor jag själv, i en väns lägenhet som är på semester. Här finns inga måsten för mig att ta tag i. Jag trivs och känner mig hemma. Hittade till slut lite läsro. Klarade mer än 140 tecken i taget 
Vad jag läser? Social affärsutveckling i nätverksekonomin som min vän Birgitta Edberg skrivit. Mycket bra bok!
Det är något speciellt att träffa vänner från ungdomsåren som man knappt sett i vuxen ålder. Man minns deras syskon, föräldrar, kanske även mor- och farföräldrar, deras klasskamrater, vänner, kärlekstrubbel, intressen, tonårsrummet, tonårsbuset, ambitioner och drömmar.
Vänner man träffar i vuxen ålder kanske du aldrig umgås med i deras hem, du hänger inte i deras sovrum och pratar drömmar om vad du ska bli när du blir stor. Finns mycket man inte behöver förklara om sin bakgrund. Man har delat en hel del under några viktiga år i ens livstid.