Block, block och block

Blockerar in mig i ett hörn, eller rättare sagt in i en bubbla. Mobbare och deras lakejer, anonyma konton väljer jag bort. Vill inte se dem i mitt flöde, vill inte kommunicera, inte länkas till dem alls. Vissa har jag följt i många år, trodde naivt att vi delade värdegrund, världsmedborgare, men inte. De hänger ut andra. Hittar ett ord, en mening, och påstår sedan att ordet, meningen står för en persons åsikter. Startar drev, frågar inte, tar inte en dialog. Ser det som sin skyldighet, uppgift, att hitta den där tweeten, det där sammanhanget som kan tolkas negativt. Som kan få en svans att mobbare hata. Startar drev.

Möjligheten att slänga ut en tweet för diskutera, få en tanke ifrågasatt, vända och vrida på saker är svårt. Det finns alltid någon där, som har tagit det till sin uppgift, att göra livet surt för andra.

För en bättre värld. Bemöt alla på ett sätt som du bedömer är positivt just för den personen.

#blogg100

Vänjer mig vid insyn

Ikväll flyttade vi in. Nu är vi äntligen här, sitter mitt bland alla kartonger som väntas på att packas upp och tittar ut genom fönstret och det lyser i alla fönster på andra sidan gatan. I ett fönster står en person och tittar ut, annars är det mest förnimmelser av folk. Jag ser in till andra och andra ser in till mig, både i vardagsrum, kök och sovrum, Känner mig inte bekväm med det men vänjer mig snart. Har bott i hus större delen av mitt liv och oftast utan insyn så inte behövt tänka på vad folk ser.

#blogg100

Vårt hus är inte längre vårt

Idag har vi lämnat över nycklarna till de nya ägarna av huset, jag hoppas de ska trivas bra i det. Innan överlåtelsen gjordes träffades vi i huset och gick igenom husets små egenskaper så jag hoppas de ska känna sig hemma. De har många tankar och idéer vad de ska göra med nuset och det känns roligt, det är ett hus som är kul att förändra.

Det känns konstigt nog inte alls sorgligt att lämna huset, att lämna stan, utan mer som att nu kan vår resa börja.

#blogg100

Sova ihop energi

Sover bra men är ändå så trött. Är det våren? Eller allt kring skiftet i livet? Husförsäljning, bo i tillfälliga bostäder och inte ha en aning om när det löser sig. Jag är inte rädd, inte oroad, tänker det löser sig, på något sätt. Det märks ändå att jag blir påverkad. Igår somande jag kvart över nio, vaknade vid 6-tiden, jobbade några timmar, la mig 11 och vaknade tre. Nu är jag trött igen, ska lägga mig när sista punkten skrivs här. Det får räcka. Sömn är det jag behöver. Nu.

#blogg100

Helt slut av att flytta

I går tog det fysiskt, jag kände mig alldeles svag och vågade inte ge mig ut utan stannade kvar i stugan och plockade upp och in saker. Idag är jag trött men inte svag så idag var jag ute och plockade ihop det sista. I trådgården plockade jag spåren Tella lagt ut i trädgården och borstade av altanen, trappor, förråd och carport. Våra vänner kom förbi och vi bad dem kolla runt så vi inte missat något, de blev berörda av att se huset tomt och tyckte det kändes sorgligt. Philippa hörde av sig på FaceTime och vägrade se hur det såg ut i det tomma huset, hon vill minnas det som det var innan.

Vår husaffär har haft en ouppklarad del som tagit så mycket energi och skapat en stor osäkerhet som gjort att vi inte kunnat gå på för fullt med vårt ”nya” liv. Istället för att köpa en bostad valde vi att hyra en i andra hand och inte heller har vi sagt upp avtal med el, sophämtning, larm mm då köparna om köparna skulle hoppa. Det har varit en oro sedan vi skrev på kontraktet. Nästa gång ska jag ha med en jurist så fort jag skriver på något.

Så utmattad som jag är, ligger jag redan i sängen, och om 10 minuter sover jag nog.