Strålande solsken, glada, festande studenter togs emot av familj och vänner på en skolgård i centrala Göteborg idag. Allt är som vanligt, studenterna springer ut, står i klunga hoppar och dansar till pulserande musik för att sedan springa och leta upp sin mottagningskommittén.
Kramar och lycka, en viktigt bit i livet är avklarad. Nu väntar nya utmaningar men idag är det fest, morgondagen finns tid att ta hand om.
Två rejäla lastbilar med öppet flak kör in, noterar att många av studenterna bytt om när de går mot bilarna. På flaket finns givetvis en stor musikanläggning och musiken dunkar över skolgården.
Väl uppe på flaket så sprutas det champagne (eller vad det nu är). I mängder. På varandra, på de som står utanför (de flesta på säkert avstånd). Mellan sprutandet hinns det med att fylla på kroppen med mer champagne.
Traditioner är olika, men jag förstår det inte. Varför spruta champagne. Visst är det kul men jag ser hela transportkedjan och tänker på druvorna som tagits hand om för att till slut hamna på flaska. Tänker också på de som inte har råd att gå på skolbal, fira studenten och här sprutas det champagne, troligtvis billig, men ändå sådant resursslöseri.
Våga bryta säger jag. Skaffa er vattenpistoler och kör med vanligt vatten. Det funkar faktiskt alldeles utmärkt.